Jag förstår mig inte på mitt ex, han är så konstig. Jag tycker det är så jobbigt när jag träffar honom för han har förändrats så sjukt mycket. Han är inte alls som han var förut. Förmodligen för han har släppt mig helt men jag vill ändå ha honom i mitt liv, fast skulle aldrig kunna vara tillsammans med honom igen men skulle ändå vilja kunna ringa när jag vill och veta att han alltid finns där. Men han kan knappt hälsa på mig när han ser mig, det sårar mig. Vi har delats så himla mycket så himla länge. Finns nog ingen som känner mig så bra som han.
Jag vill ha dig nu som jag hade dig förut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar