onsdag 17 februari 2010


Jag saknar manlig trygghet, att han en kille man kan prata med allt med. Såna saker som en tjej inte riktigt kan förstå lika bra. Jag hade ju mini J och vi kom varandra jätte nära och jag berättade saker för honom jag aldrig berättat för någon annan förut men sen han blev tillsammans med lilltjejen så finns jag inte längre. Visst att man blir kär och man bara har den personen i tankarna och man glömmer alla andra men vi hade lovat att alltid ställa upp för varandra vad som än händer. Tycker det är synd, han ska inte tro att han kan komma sen när det passar. Då är det försent. Xoxo

Inga kommentarer: